Jag har tidigare skrivit om "kollaborativt lärande" vilket är det ämne jag kommer att granska mer i detta inlägg. Jag kommer att 1) definiera kollaborativt lärande, 2) exemplifiera med molnbaserade Google docs och Word Online samt 3) diskutera dess positiva och negativa effekter. 

Kollaborativ innebär "a situation in which two or more people learn or attempt to learn something together.” (Dillenbourg, 1999: 1). Det har skrivits en hel del om ämnet och en förhållandevis utförlig Wikipediaartikel förklarar att bland de mest tydliga fördelarna med kollaborativt lärande är kring elevernas kunskapsinhämtning av varandra. 

En sökning i Google generar cirkus 20 000 träffar där bland annat Skolverket lyfter bloggar som ett framgångsrikt användningsområde i samarbetsövningar för ökad förståelse. Lärarnas nyheter pekar på andra digitala lösningar som QR-koder och Dylan Williams tankesätt "C3B4ME". "C3B4ME" (see three before me) innebär att eleverna instrueras att äga sina frågor och upptäckarlust där de skall försöka använda varandras kunskap (fråga varandra eller söka efter informationen minst tre gånger) innan hen vänder sig till läraren. De flesta skulle nog enkelt definiera kollaborativt lärande som samarbete eller grupparbeten.

Många lärare kan nog känna igen sig i hur elever deltar i grupparbeten och kommer till en lektion varpå den berörda elevens undervisning faller på grund av att personen som har dokumentet på sin dator är sjuk. Eleven känner sig lamslagen och kan inte arbeta eftersom hen inte vet vart gruppen var och uppstartsprocessen blir påfrestande varpå lektionen lätt blir bortkastad. Med molnbaserade digitala lösningar har detta blivit ett minne blott. 

Google docs och Word online är två program som delar många likheter som ordbehandlingsplatformar. Idag delar de två systemen deras tidigare individuella styrkor. Jag ämnar inte att diskutera vilket av programmen som är bäst och jag skulle hävda att valet är idag mestadels en smaksak. Dock är den mest nämnvärda skillnaden att Google docs är kostnadsfritt.

Värdet av dessa två ordbehandlingsprogram ligger i deras onlinefunktioner; en text skulle du likväl kunna skriva i Notepad. Google docs och word online är molnbaserade vilket innebär att materialet som skapats finns tillgängligt online. Du behöver inte spara ditt dokument på din dators hårddisk och föra över det på en usb eller maila dokumentet när du vill dela det med någon annan. Allt material finns tillgängligt, alltid, på alla enheter.

Jag har börjat uppmana mina elever att bjuda in mig till deras dokument för att lättare kunna ta del av deras arbete. När eleverna vill ha feedback går jag in i deras dokument och skriver kommentarer, det vill säga jag ändrar inte i textmassan.  Anledningen till varför jag gör så är för att stimulera deras problemlösningsförmåga. Om jag till exempel ändrar språket utan förklaring blir det väldigt svårt för eleven att veta hur eller varför. Eleven förlorar den värdefulla kunskapen som kommer med att öva på färdigheterna. Jag försöker istället ge mer övergripande kommentarer, till exempel "det här är ett intressant resonemang, utveckla det"  eller "försök att hitta ett sätt att omformulera det här stycket så det flyter bättre". Jag försöker även ge övergripande förslag på hur eleven skulle kunna utveckla sitt material, vilket händer när jag märker att eleven inte begripit vad hen ska lära sig eller hur uppgiften ska genomföras.

I Google docs och Word online skapar du ett dokument och sedan klickar den blå knappen (markerad dela eller share) i det övre högra hörnet för att dela dokumentet. En ruta uppenbarar sig där du skriver in e-mailadressen till den du vill ska ta del av dokumentet eller skapar en klickbar URL-länk. Du kan även välja om den personen ska enbart få se dokumentet eller får rättigheter att redigera innehållet.

I framtiden ska jag testa att använda Office Onenote som är ett virtuellt klassrum där eleverna bjuds in till gemensamma diskussionsforum och en form av onlineportfolio. I Onenote tänker jag samla kursinnehåll, lektionsupplägg samt ordbehanlingsprogram som alla är tillgänliga genom molnet. Ambitionen är att sjösätta upplägget till vårterminen och bjuda in bibliotekarierna som medpedagoger. Jag kommer att återkomma till detta när jag testat upplägget.

Positiva och negativa effekter

• Ökat kritiskt tänkande och problemlösning
• Ökad analysförmåga
• Reflekterande dialog 
• Elever lär sig av varandras styrkor
• Förtydligande av idéer
• Sambedömning (eleverna bedömer varandras arbete)

• Situationer där elever tar över grupparbetet
• Tystlåtna elever kan känna sig obekväma i grupparbete
• Elever som inte deltar i arbetet
• Elever som inte kommer överens med varandra

Det är viktigt att lektionerna byggs upp så att eleverna lärarstyre får arbeta med varandras material.  Det blir annars så att eleverna kommer skriva sina individuella delar och sedan inte få tal del av varandras kunskaper utan att deras inlärning sker separat. Jag brukar använda lektionstillfällen för kamratbedömning där eleverna läser varandras material vilket sker både inom och mellan grupper. Du kan även skapa hemläxor där eleverna tar del av varandras texter men att de är utan namn varpå de får lyfta fram för- och nackdelar samt vad de lärt sig från arbetet. Det inbillar jag mig ökar deras kritiska tänkande, analys- och problemslösningsförmåga, vilket i sitt led ökar elevens metakognitiva förmåga att se hur hen kan lära sig och förvalta denna kunskap i framtiden.

Tack för att ni tagit del av mina erfarenheter av kollaborativt lärande. Didaktiska laboratoriet kommer att ta jullov och återkommer 2016 för nya laborationer med ett utvilat sinne.

Eder tillgivne, 

Feke